Det känns lika konstigt varje år. När man successivt klär av henne. Lämnar henne bar, guppande ensam i vattnet. Men i år riggar vi i alla fall inte av. Masten med storseglet inrullat i en kassett får sitta kvar, precis som för ett par år sedan. Det gör det hela lite bättre i alla fall. Det är på något sätt den ultimata förödmjukelsen för en vacker segelbåt, att bli av med masten. Det blir så stympat och fel.
Nu klär vi sakta och bit för bit av henne. Genuan var först, nästa gång är det dags för dynorna. De ska upp och vinterförvaras på en varm, torr plats. Antagligen dags att tvätta överdragen också. Kapten tycker vi kan ta dem när båten lyfts upp på land. Själv tycker jag det är lättare när hon ligger i vattnet. Man slipper ränna upp och ner på stegar. Men som alla seglare vet;
No comments:
Post a Comment